Ska fattigdomen avskaffas måste rika eftersänka de fattigas skulder

Intervju med Luisa Fondello, projektledare för kampanjen Turn Debt Into Hope/Vänd skuld till hopp.

 

– Skuldavskrivningar och omfattande reformer av det finansiella systemet är nödvändiga om vi på allvar vill avskaffa fattigdom och minska ojämlikhet, säger Luisa Fondello, senior rådgivare för internationellt samarbete på Caritas Europa.

– Om vi, dvs Caritas, regeringar, det internationella samfundet, vill leva upp till vårt uppdrag att bekämpa fattigdom och orättvisor, måste vi både förstå och adressera orsakerna till dessa problem. Annars riskerar vi, trots goda intentioner, att bidra till falska eller ytliga lösningar på djupa globala problem.

Caritas Sverige: Vad är målet med kampanjen Vänd skuld till hopp?

Luisa Fondello: Att både hantera den pågående krisen och att förebygga framtida kriser. Först vill vi öka medvetenheten om den globala skuldkrisen som är den värsta ekonomiska krisen i modern tid, med över 100 drabbade länder. Vi vill sätta press på globala ledare och bygga upp folkligt stöd för rättvisa och hållbara lösningar på skuldkrisen.

Sedan är målet är att genom skuldavskrivningar frigöra resurser så att de av den enorma skuldbördan drabbade länderna till slut kan börja investera i sina invånares hälsa och utbildning, invetstera i klimatarbete, och på så sätt minska fattigdomen och ojämlikheten i världen.

Luisa Fondello, projektledare för kampanjen Vänd skuld till hopp. Foto: Caritas Europa

CS: Varför är skuldavskrivning viktig för Caritas?

LF: Caritas verkar för global social rättvisa. När påven Franciskus utlyste Jubelåret 2025 påminde han oss om att tron aldrig är neutral inför orättvisor. 

Han uppmanade oss att aktivt arbeta för och välja de ekonomiska system som tjänar människan, främjar mänsklig värdighet och det gemensamma goda. Som katolska aktörer är det vår uppgift att höja rösten och kräva rättvisa i skuldfrågor.

 

CS: Vad är orsakerna till att så många länder är så skuldsatta att vi talar om en skuldkris?

LF: I grunden handlar det om historiska skeenden och sekellånga orättvisor. Den nuvarande krisen inte har uppstått av en slump eller endast till följd av korruption och misskötsel i skuldsatta länder. Skulderna kan spåras till kolonialtiden, eller snarare till tiden strax efter att före detta kolonier blivit självständiga. Många koloniala makter hade tagit upp lån i sina koloniers namn, som i fallet med kung Leopold II och den belgiska staten. När afrikanska länder blev självständiga såg man till att de fick ta över ansvaret för att betala tillbaka lånen. Kolonialmakterna tvådde sina händer. DR Kongo, för att ta ett exempel, tvingades ta nya lån för att betala de gamla kolonialherrarnas skulder.

Många före detta kolonier tvingades också att betala kompensation till sina före detta kolonialherrar – till exempel Haiti, som i början av 1900-talet gick med på att betala en enorm summa till Frankrike för att säkra sin självständighet. Mer än hundra år senare betalade Haiti fortfarande av på denna skuld, vilket naturligtvis begränsade landets möjlighet att tillgodose sitt folks behov.

Ett annat skäl till varför den här kampanjen så viktig är att de fattiga och skuldsatta länderna tvingas låna till pengar till räntor som är mellan två och tolv gånger högre än vad räntorna är för höginkomstländerna – vilket håller dem fast i en skuldfälla. Den här historiska utvecklingen och de oproportionerliga räntesatserna är några av anledningarna till att vi talar om orättvisa skulder. 

Sydsudan.

Stater har såklart skyldigheter att betala sina skulder men de har också skyldighet att tillhandahålla sociala tjänster till sin befolkning. Återbetalning av skulder får inte hindra ett land från att uppfylla dem. Som påven Franciskus uttryckte det: “Det är inte rätt att kräva återbetalning av en skuld om det innebär att människor förvägras det nödvändigaste i livet.”

När Påven Franciskus utlyste Jubelåret 2025, påminde han oss om att tron aldrig är neutral inför orättvisor. Han uppmanade oss att stå upp för ekonomiska system som tjänar människan, främjar mänsklig värdighet och det gemensamma goda. Det är en kallelse att säkerställa att förhandlingar om ekonomiska skulder inte sker i ett moraliskt vakuum. Som katolska aktörer är det vår uppgift att höja rösten och kräva rättvisa i skuldfrågor.

Påve Franciskus på besök hos Caritas Marocko.

Haiti.

CS: På vilket sätt påverkas länderna av den här skuldsituationen? 

LF: Många regeringar väljer att betala tillbaka gamla skulder i stället för att ställa in betalningarna eftersom de inte kan gå i konkurs, och eftersom de vill behålla tillgång till internationell kredit. Om de inte betalar tillbaka kan det leda till att de förlorar tillgången till nya lån och får högre lånekostnader i framtiden. Det kan också skada deras rykte och avskräcka investerare. Därför undviker stater skuldinställelse till varje pris – även om det innebär att de inte kan uppfylla sina grundläggande skyldigheter gentemot befolkningen.

3,3 miljarder människor lever i länder där regeringen prioriterar skuldåterbetalning framför grundläggande åtaganden som sjukvård, utbildning och miljövård.

Det fördjupar fattigdomen och ojämlikheten. 48 länder i världen lägger ner mer pengar på räntebetalningar än på hälsa och utbildning. Ett exempel är Angola som mellan 2015 och 2023 skar ner på sin välfärdsbudget med över 55  procent på grund av skuldåterbetalningar.

CS: Vilka krav för kampanjen fram på global nivå?

LF: Kampanjen har tre huvudsakliga krav:

• Stoppa skuldkrisen NU genom att avskriva orättvisa och ohållbara skulder.
• Förebygg framtida skuldkriser genom att ta itu med grundorsakerna till den nuvarande skuldkrisen och reformera det globala finansiella systemet så att det prioriterar människor och planeten.
• Upprätta ett permanent, transparent, bindande och heltäckande skuldramverk inom FN. I dag saknas en internationell demokratisk styrning av skuldfrågor – långivare har mycket större makt i förhandlingar än skuldsatta länder. En skuldmekanism under FN:s ledning skulle göra skuldhanteringen mer rättvis, öppen och demokratisk. Här kan Sveriges regering och EU spela en viktig roll genom att stödja skapandet av en sådan mekanism.

Paraguay.

CS: Vilken roll kan Caritas Sverige spela?

LF: Lokala Caritasorganisationer kan spela en nyckelroll genom att föra dialog med sina regeringar om de verkliga orsakerna till skuldkrisen och om hållbara lösningar. De kan uppmana sina regeringar att stödja inrättandet av en skuldmekanism inom FN.  

En sådan reform skulle ge länder i det globala syd möjligheter att använda sina offentliga resurser till att bygga upp egna ekonomiska system, industrier och välfärdssamhällen – med självständighet och autonomi. Det skulle vara ett viktigt steg mot global rättvisa och förebyggande av framtida kriser.

CS: Hur kan enskilda och församlingar i Sverige engagera sig?

LF: Katolska församlingar kan spela en avgörande roll genom att hjälpa människor att förstå omfattningen, orsakerna och konsekvenserna av krisen. Som påven Franciskus skrev i bullan dör Jubelåret 2025: ”Om vi verkligen vill bana väg för fred i vår värld måste vi engagera oss i att åtgärda orättvisans djupare orsaker och reglera orättvisa och obetalbara skulder”. Församlingar kan påminna människor om att inget samhälle frodas där ojämlikhet har rotat sig, och att fred och välstånd är sköra om de byggs på andras lidande. De kan uppmana människor att skriva under Vänd skuld till hopp-kampanjens namninsamling  vilket är ett enkelt sätt att visa solidaritet med miljontals familjer i världen och stå upp för människovärde, rättvisa och hopp.

CS: Finns det något som du ser som särskilt angeläget att förmedla till den svenska allmänheten?

LF: Att många länder i det globala syd betalar mer till rika länder än de får tillbaka i bistånd. Skuldavskrivning handlar därför inte om välgörenhet – utan om rättvisa. Om vi vill minska fattigdom på riktigt måste vi adressera de strukturella orsakerna bakom den.

Länder i det globala syd har i praktiken varit nettokreditgivare till resten av världen, genom vinster som tagits ut av utländska investerare, genom företagens skatteflykt och orättvist höga räntor. Det är orsaken till varför fattigdomen fortfarande är så utbredd i världen, trots att så många är så rika.
Det är en enorm orättvisa – och en verklighet som står i kontrast till den vanliga uppfattningen att Afrika “får” mer än vad det “ger”. Eller föreställningen att europeiskt bistånd är en ren generositet. I själva verket är varje form av ekonomiskt stöd som Europa erbjuder de skuldsatta länderna i det globala syd snarare en fråga om ansvar och rättvisa – ett sätt att hantera historiska obalanser.

LF: Skuldavskrivning och reformer av det finansiella systemet är nödvändiga om vi på allvar vill avskaffa fattigdom och minska ojämlikhet. Om vi – Caritas, regeringar, det internationella samfundet – vill leva upp till vårt uppdrag att bekämpa fattigdom och orättvisor, måste vi också förstå och adressera orsakerna till dessa problem. Annars riskerar vi, trots goda intentioner, att bidra till falska eller ytliga lösningar på djupa globala problem.

Vill du bidra till kampanjen Vänd skuld till hopp?

SKRIV UNDER NAMNINSAMLINGEN MOT ORÄTTVISA SKULDER

KLICKA HÄR!

Länken ovan går till Act Svenska kyrkans namninsamlingssida som är den gemensamma sidan för Vänd skuld till hopp-kampanjen i Sverige. När kampanjen avslutas i januari 2026 överlämnas de namn som samlats in i Sverige till svensk regering och riksdag. Namnen blir även en del av den globala namninsamlingen “Turn Dept into Hope”. 

Vill du i stället skriva på namninsamlingen direkt hos Caritas klickar du HÄR.