Hur ser de politiska partierna på biståndet och vilken politik vill man föra? Vilken nivå ska biståndsanslaget från riksdagen ligga på?
Caritas Sverige har gjort ett sammandrag av partiernas ståndpunkter som bygger på information hämtad från respektive partis hemsida.
 
Frågorna vi fokuserat på är:
1)Hur stor andel av BNI vill partierna ska gå till biståndet?
2)Hur ser partiernas biståndspolitik ut?

Moderaterna

1)Moderaterna anser att det är viktigt att fokusera på att höja  kvaliteten och effektiviteten i biståndet snarare än exakt procenttal. Man vill dock öka satsningen på bistånd från 14,5 till 22,9 miljarder och konstaterar att ett bistånd runt 20 miljarder är en bra nivå.

2)Fattigdomsutrotningen är en av samtidens  största utmaningar och måste ytterligare prioriteras av världens rika länder. Det svenska biståndet behöver bli mer resultatinriktat för att bättre kunna bidra till att bekämpa fattigdom. Biståndet ska utformas så att det utvecklar och inte skapar beroende. Biståndet ska inriktas på att bekämpa fattigdom i Afrika.
 
Svenskt bistånd ska inte utgå till statsmakter som grovt och systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna och förtrycker sina medborgare. Sverige ska inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik betona kravet på de mänskliga rättigheterna och demokrati. De centrala villkoren för svenskt bistånd ska vara stöd till rättstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna och utvecklingen av demokrati och marknadsekonomi.

IMF:s och Världsbankens beslut om skuldavskrivning till fattiga och högt skuldsatta länder är välkommet och ökar förutsättningarna för snabb fattigdomsutrotning och uppfyllande av millenniemålen.

Hälsovårdsinsatser måste ytterligare prioriteras. Den katastrofala utvecklingen, särskilt HIV/AIDS, men även vad gäller TBC, malaria och andra allvarliga epidemier måste brytas.

Vikten av frihandel och ekonomisk tillväxt är mycket stor.  Det är avgörande att EU och övriga i-länder undanröjer sina handelshinder mot omvärlden, inte minst mot utvecklingsländerna. Handelshinder mellan fattiga länder behöver även avskaffas.

Sverige ska genom EU driva frågan om en avveckling av tullar och handelshinder.

Säkerhet är grundläggande för en demokratisk utveckling och välståndsutveckling. Bland OECD-länderna finns idag en insikt om behovet av en bredare ansats för långsiktig och hållbar utveckling tillsammans med fattigdomsbekämpning, där även säkerhetsrelaterade och vissa militära insatser är föremål för diskussion. Omprövningen är välkommen eftersom det är nödvändigt med en tydligare koppling mellan demokrati, säkerhet och ekonomisk tillväxt för att med kraft bekämpa fattigdomen i världen.

Folkpartiet

1) Folkpartiet stödjer enprocents-målet

2) Demokrati ska vara ett överordnat mål i biståndspolitiken. Inget bistånd ska gå till att upprätthålla diktaturer. Demokratirörelser i diktaturer ska stödjas men biståndet till diktaturer som inte visar vilja till reformer ska fasas ut.

 Trots de fördelar globalisering och frihandel fört med sig i form av mer demokrati och välstånd är stora delar av världen fortfarande skriande orättvis. Demokrati utgör på flera sätt grunden för etablerandet av mänskliga rättigheter. Demokrati främjar fattigdomsbekämpning och biståndet  bör därför fokuseras på att stödja utveckling mot demokrati. Folkpartiet pekar särskilt ut att stöd till oberoende medier ska vara en viktig del av svenskt demokratibistånd.

Sverige ska stödja de förtryckta och inte vara tystlåten inför flagranta kränkningar av människors rättigheter såsom trakasserier, tortyr och förföljelser. Förnyelsen av folkrätten bör gå vidare så att den blir stöd för individer och inte stater.
Reformeringen av FN måste fortsätta för att organisationen bättre ska kunna försvara de mänskliga rättigheterna.

Kristdemokraterna

1) Kristdemokraterna stödjer målet med en procent av BNI.

2)  Utrikespolitiken måste vara fast förankrad i respekten för de mänskliga rättigheterna och människovärdet. Arbetet för mänskliga rättigheter måste få ökad tyngd i det svenska bistånds- och utrikespolitiska arbetet.
 Sverige ska driva en mer värdegrundad utrikespolitik. Därför stöder kristdemokraterna kampen för demokrati och mänskliga rättigheter i till exempel Kuba och Kenya.

Det behövs en stärkt samordning för utvecklingsarbetet och frågor som rör mänskliga rättigheter (MR) och en särskild MR-minister bör utses i kommande regering. För att främja världsfreden, minska de globala klyftorna och miljöförstöringen krävs ökat internationellt samarbete, vilket främst sker på global nivå via FN, på regional nivå inom EU, Europarådet och OSSE, och genom det nordiska samarbetet. FN är viktigt men måste effektiviseras och reformeras för att klara sitt mycket omfattande och komplicerade uppdrag.

Kristdemokraterna vill att svensk utvecklings- och biståndspolitik i ökad grad måste rikta bistånd till kvinnor och kraftsamla i kampen mot hiv/aids. Antalet samarbetsländer bör minskas  för att uppnå högre effektivitet och bättre resultat. De fattigare afrikanska länderna (främst söder om Sahara) är ska prioriteras. Skuldavskrivningarna för de fattiga länderna måste öka.

Centerpartiet

1) Målet är att det svenska biståndet ska uppgå till en procent av BNI.

2) Svensk biståndspolitik ska bidra till ökad demokrati, jämställdhet och rättvisa.

Satsning på miljöbistånd bör ske och allt bistånd ska genomgå en klimatpåverkande analys. Insatser som ger upphov till klimatförändringar förbättrar inte situationen för människor.

Prioritering bör ske på arbete mot Hiv/Aids, att utveckla jordbruket samt satsningar för de allra fattigaste. Biståndet ska innehålla ett rättighetsperspektiv och demokratikrav. Sverige bör också leva upp till löftet att använda 20 procent av utvecklingsbiståndet till sociala frågor.
Svenskt bistånd och handelsrelationer inte ska stärka någon part i en pågående konflikt.

Socialdemokraterna

1) Biståndet bör ligga kvar på en procent av BNI
 
2)  Globaliseringen kräver starka demokratiska motvikter. Annars riskerar globaliseringen att leda till vidgade klyftor och ökade orättvisor. Globaliseringen ska tjäna alla. Därför är fackliga rättigheter viktigt både i Sverige och internationellt.   

Sverige kan genom att vara en aktiv och konstruktiv medlem av EU ta ansvar för att påverka utvecklingen i Europa för sysselsättning, rättvisa och hållbar utveckling. EU ska stå på människornas och miljöns sida, och vara en kraftfull röst för fred och solidaritet i världen.
Sverige ska agera när människovärdet utmanas eller solidariteten brister och vara en röst i kampen mot övergrepp, tortyr och människohandel.
Det är viktigt med ett starkt och reformerat FN.

 Mänskliga rättigheter, folkrätt, nedrustning och kamp mot massförstörelsevapen ska fortsatt vara hörnstenar i svensk utrikespolitik.
Kampen för fred är lika mycket en kamp för bröd, vatten, god hälsovård och demokrati.

Fri och rättvis handel är avgörande för att fattiga länder ska få makt över sin framtid. Hållbar skuldavskrivning, riktade satsningar på utsatta kvinnor och fokusering på Afrika är viktigt.

En miljard ur biståndsmedlen bör avsättas för att stärka medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete.

Konflikten i Mellanöstern är ett påtagligt hot mot den gemensamma säkerheten och utvecklingen. En socialdemokratisk regering kommer att bidra aktivt till en fredlig lösning på folkrättens grund och vill verka för ett självständigt Palestina, ett säkert Israel och ett återuppbyggt Libanon i fred.

Vänsterpartiet

1)Biståndet ska uppgå till minst 1 procent av BNI.

2) Biståndet ska inriktas på att  stärka kvinnors möjligheter och ställning, att stärka folkens egna resurser för att bekämpa fattigdomen på ett miljömässigt hållbart sätt, på livsmedelssäkerhet och på utbildning och hälsa. Framgångar i den riktningen är både beroende av och en förutsättning för uppbyggnaden av demokratiska strukturer underifrån.

Allt bistånd ska utgå från mottagarländernas egna behov och inte vara villkorat med att mottagarlandet exempelvis måste förbinda sig att köpa varor eller tjänster från finansieringslandet.

Miljöpartiet

1) Biståndet bör ligga på minst en procent av BNI.

2) Miljöpartiet vill genom sin vision om Världsmedborgarskapet  visa på möjligheterna att arbeta för de universella rättigheterna inom ramen för en växande solidaritetsrörelse och global grön rörelse. Ett Världsmedborgarskap förpliktigar att driva en aktiv utrikespolitik för miljöansvar, självbestämmande, global rättvisa, mänskliga rättigheter, demokrati och fred.

I samarbetet med utvecklingsländerna är det viktigt att ländernas och lokalsamhällenas egen kultur och demokratiskt fattade beslut måste ligga till grund för utvecklingen. Den rika delen av världens resursslösande livsstil ska inte vara något föredöme.

Miljöpartiet ställer krav på att administrationskostnaderna för biståndsmedel ska vara låga. De länder som har höga och ohanterliga skuldbördor bör få sina skulder avskrivna snarast, förutsatt att de frigjorda resurserna kommer de enskilda länderna till gagn, vilket inte sker i dag. 

 Människors rätt till mat, sjukvård och skola ska alltid gå före betalningar av lån. I-länderna har dessutom en historisk och ekologisk skuld till u-länderna.
Miljöpartiet vill sätta upp ett globalt mål om nollsvält eftersom så många,särskilt barn, dör av svält och undernäring trots de rättigheter som är fastlagda i internationella konventioner.

Miljöpartiet pekar på kvinnornas tunga börda i många delar av världen och vill i allt utvecklingsarbete uppmärksamma den rådande könsmaktsordningen. Genusanalyser ska göras och kvinnans position inom politik och ekonomi stärkas.

FN behöver bli mer effektivt, få mer resurser och förnya engagemanget för fred och säkerhet. WTO, IMF och Världsbanken bör införlivas i FN eftersom miljöpartiet vill att dessa organisationer ska utvärderas och öppnas och den demokratiska kontrollen öka. Detta framförallt för att öka de ekonomiskt svaga ländernas inflytande och förbättra deras handelsvilkor.

Rättvisa förutsättningar för handel är en viktig reform för att nå global rättvisa. Den orättvisa världshandeln förstärks av de rika ländernas subventioner till jordbruket, exportbidrag, tullar och kvoter för produkter som världens fattiga länder skulle kunna exportera. En ökad handel är inte ett mål i sig, utan ett medel för att skapa utveckling och välfärd när den görs utifrån de fattigas villkor och inom miljöns ramar. Miljöpartiet vill slopa momsen på rättvisemärkta varor.

Miljöpartiet vill visserligen lägga ner EU men så länge organisationen finns måste mänskliga rättigheter, fredlig konflikthantering och en konfliktförebyggande politik måste sättas i första rummet för EU:s bistånds- och utrikespolitik.